Året är 1975. En bonde från Sjöröd fick för sig att han skulle sjunga i kör. 
Han upptäckte snart att det inte var så helt enkelt att alltid hålla en stämma, så sångarkarriären avbröts. Detta till körkollegornas glädje. Då behövde dom inte längre oroa sig för att Sven Alfredsson, som bonden hette, skulle förstöra skönsången.

- "Kan jag inte vara med själv, ska jag banne mig bilda en egen kör" sa Sven och på den vägen var det. Tillsammans med Bosse Gillberg och några till drogs projektet i gång. 

Vid denna tiden var det populärt för musikgrupper att ha lite konstiga namn. Grupper som: "Kebnekaise", "Fläsket brinner" och "Samla mammas manna" var stilbildande. Eftersom kören övade på torsdagar och att målsättningen var att "bjuda på musikalisk husmanskost" så var "Ärter o Fläsk" ett riktigt logiskt namn. Dessutom lät det bättre än "Tanums hembygdskör".......

De första åren höll man till i Hamburgsund. Ca 20 personer som försökte lära sig stämmor. Framträdandena var inte så många och recensionen från den första uppsjungningen var kanske inte så lysande. Vid ett politiskt möte skulle det underhållas och uppdraget gick till Ärter o Fläsk. Kanske var det en politisk reporter som bevakade mötet för allt som stod att läsa i Bohuslänningen dagen efter var. "En sångkör framträdde under ledning av Sven Alfredsson ". Punkt.....

• 1980 flyttades övningslokalen till studion i Tanumshede. Nu hade medlemsantalet ökat till mellan 35 och 40. Trångt och torrt var det i studion. Övningarna hölls nämligen i själva inspelningsstudion som var byggd för att inte ha någon efterklang alls. Konserterna var också fler till antalet och recensionerna något bättre allt eftersom.
  

• 1984 får Sven Bohuslandstingets kulturpris. För prispengarna köpte han en gödselspridare.
  

• 1985 var det så dags för tio-års jubileum. Det avhölls i Havstenssunds Folkets Hus under glada former. Det var för övrigt då vår busschufför kom med sitt klassiska citat. Att kören nu var tio år firades också på ett annat sätt. Det beslöts att vi skulle köpa in Storstugan på Kragenäs och skaffa oss ett eget övnings- och konsertställe. Vi hade nu vår egen Körstuga.

Med god hjälp från kommun och framförallt med hjälp av hundratals frivilliga arbetstimmar kunde vi flytta in under 1986. Ett jättelyft för såväl oss som våra stämband.

Under senare delen av 80-talet och sedan under 90-talet har antalet medlemmar varit ganska konstant. Vi är ca 40 personer som träffas varje torsdag för att sjunga. Väldigt många har varit med länge. Nya röster har förvisso kommit in, men många gamla hänger med än.

Under 90-talet börjar Sven komponera. Många är arren som kommit från hans penna. Både traditionell folkmusik och andras musik ändrade och arrade han. Exempel på detta hittar du här. När han sedan i början av 90-talet "upptäckte" att en dator är en praktisk tingest, fick han blodad tand. Notskrivningsprogram köptes in och Sven gick intensivkurser i data hos alla han kände.

Efter ett tag började han komponera på allvar. En sjukhusvistelse blev startskottet för ett aktivt komponerande. Att tonsätta Frödingdikter blev ett tidsfördriv. Han har sedan fortsatt med Ferlin och andra. Vi tycker att resultatet är fantastiskt bra. Oftast....... Döm själva här och här.

Vi hade under långa tider svårt att komma in i kyrkorna för att ha konserter. Det var först efter att vi hade lärt in delar av Händels Messias som vi var välkomna. Men då under namnet "Sven Alfredssons sakrala kör" eller kanske bara kort o gott "Kommunala musikskolan". Nu för tiden går det alldeles utmärkt att komma in i kyrkor och få sjunga. Det går till och med bra att få heta "Ärter o Fläsk".

• År 2000 fyllde vi 25 år. Vi har sjungit i Kville Bygdegård. Vi har sjungit i Frankrike och i Grekland. På Stena-Line och på lastbilsflak. Vi har varit runt i Sverige, på körstämmor, spelmansstämmor och vi har sjungit i kyrkor, på bröllop och begravningar. På fester och vid invigningar. Allt har kanske inte varit lika lyckat, men vi har haft fantastiska framgångar och underbara minnen. Så.......vi håller nog på 25 år till........minst.